Rosersbergssystemet

Rosersbergssystemet_Titandammen_översikt

För att omhänderta dagvatten vid området för Logistikcentrum Nord i Rosersberg har en systemlösning anlagts med flertalet dagvattenåtgärder. Tillrinningsområdet är cirka 124 ha och utgörs till huvuddelen av hårdgjorda trafikerade ytor, gator och lastning/depåområden.

Rosersbergssystemet består av flera komponenter. Systemet består bland annat av ledningssystem som är utformat som underjordiska dagvattenmagasin och två större dagvattendammar, (1) Titandammen och (2) Järndammen. Båda dammarna är försedda med oljeavskiljning via läns. Längre nedströms, nära utloppet i Verkaån, finns (3) Verkadammarna, som i tre steg fungerar som ett mindre utjämningsmagasin (se översiktsbild till höger). Vegetationsklädda kringytor i anslutning till Titandammen och Järndammen kan också överdämmas och bidra med magasinering och rening.

En av komponenterna i Roserbergssystemet är Titandammen som ligger längst uppströms av de fem dammarna. Här ett flygfoto från när dammen var nyanlagd.
En av komponenterna i Roserbergssystemet är Titandammen som ligger längst uppströms av de fem dammarna. Här ett flygfoto från när dammen var nyanlagd 2008.

1. Titandammen

Rosersbergssystemet_Titandammen
Titandammen några år efter anläggning. Foto: Sigtuna Vatten & Renhållning.

Titandammens avrinningsområde består av cirka 51 hektar industrimark. Dammanläggningen har en fördamm på 2 006 m2 som avskiljs från den andra dammen med en oljeläns och en makadamvall med nedsänkta flödesbegränsande rörgenomföringar. Efterföljande damm har en area på 3 746 m2. Utmed östra sidan av fördammen har ett område med förstärkt överbyggnad anlagts för att möjliggöra framförande av skötselmaskiner. Vid utloppet finns en regleringsbrunn och en bit nedströms ansluts dagvattnet till befintligt dike som leder till Järndammen.

2. Järndammen

Järndammen är Rosersbergssystemets andra större dagvattendamm med oljeläns. Foto: Sigtuna Vatten & Renhållning.
Järndammen är Rosersbergssystemets andra större dagvattendamm med oljeläns. Foto: Sigtuna Vatten & Renhållning.

Järndammen är cirka 3 170 m2 och får sitt vatten från Titandammen och exploateringsområdet mellan dammarna via ett öppet dike. Innan Järndammen breddas diket och bildar en fördamm på cirka 500 m2. I fördammen finns en oljeläns. Anslutningen till huvuddammen sker via en makadamvall med nedsänkta flödesbegränsande rörgenomföringar. Även dammens slänter består av makadam. Då inlopp och utlopp ligger nära varandra har en vall anlagts som bidrar till att vattnet tar en lägre väg genom dammen. Utloppet från dammen är nedsänkt och i utloppsbrunnen finns ett skibord med ett extra flödesbegränsande hål som bidrar till att rening sker även vid kraftigare regn. Efter utloppet leds vattnet vidare i kulvert mot Verkadammarna.

3. Verkadammarna

Längs nedströms ligger tre mindre dammar innan dagvattnet når Foto: Eniro.
Längs nedströms ligger tre mindre dammar längs med Verkaån innan dagvattnet mynnar ut i Oxundasjön. Foto: Eniro.

Längst nedströms i Rosersbergssystemet ligger Verkadammarna, tre mindre dammar som ansluter till Verkaån strax innan den mynnar ut i Oxundasjön. Tillförsel av vatten sker från Järndammen via en kulvert och de tre dammarna förbinds med en meandrande bäck med stenlagda dämmen. Dammarna är cirka 630 m2, 1 200 m2 och 1 500 mstora, där den första dammen är 1,5 m som djupast. Utloppet i den första Verkadammen är ett Thomson-överfall där provtagning sker fyra gånger per år. Mellan den andra och tredje dammen finns ett antal stensatta överfall. Utloppet från systemet är också stensatt och ansluter via ett stenlagt meandrande dike till Verkaån.

Kostnader
Anläggningen av systemet har bekostats av exploatören medan VA-huvudmannen står för driftkostnader.

Regleringsteknik och fördröjningsförmåga
Systemet är utformat för att kunna fördröja stora volymer dagvatten. Det är dimensionerat för att fördröja 10-årsregn. Vid större flöden kan även intilliggande gräsytor översvämmas och fördröja ytterligare volymer.

Dammarna är utformade med strypande utlopp. Vid flöden som överstiger utloppsledningarnas kapacitet så dämmer det i dammar och underjordiska magasin. Reglerhöjden i systemet är 0,5 m. Totalt kan 15 000 m3 fördröjas, fördelat på 7 500 resp. 6 000 m3 i dammarna och ytterligare 1 500 m3 i dikessystemet.

Reningseffekt
Dammarna har god sedimentationsförmåga samt oljeavskiljning via länsar. Reningseffekten förväntas vara hög både för näringsämnen, tungmetaller och oljeföroreningar. Nedan är tabeller för beräknade reningseffekter i de olika dammarna.

Beräknad procentuell reningseffekt för Titandammen.

Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg
72 % 58 % 68 % 53 % 82 % 67 % 47 %
P N SS olja PAH BaP
54 % 27 % 76 % 85 % 69 % 70 %

 

Beräknad procentuell reningseffekt för Järndammen och Verkadammarna.
Vid beräkningar har hänsyn tagits till den rening som sker i uppströmsliggande Titandammen.

Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg
65 % 51 % 60 % 45 % 75 % 55 % 40 %
P N SS olja PAH BaP
48 % 23 % 68 % 85 % 61 % 61 %
Den södra delen av Rosersbergssystemet består av Järndammen (damm 1) och Verkadammarn (dammar 2-4).
Den södra delen av Rosersbergssystemet består av Järndammen (damm 1) och Verkadammarn (damm 2, 3 och 4). Titandammen ligger uppströms dessa dammar, rakt norrut. Klicka på bild för att förstora.

 

 

 

 

 

 

Titandammens fördamm med oljeläns och makadamvall.
Titandammens fördamm med oljeläns och makadamvall.

Känslig recipient
Området avvattnas som tidigare mot Verkaån men avleds efter exploateringen via Rosersbergssystemet. Verkaån är en känslig recipient och en av Stockholmsområdets mest värdefulla vattendrag. Både  botten- och fiskfauna har stora värden. Ån har strömmande sträckor där fiskarten Asp har sina lekplatser.

För att kontrollera att inte recipienten skadas finns ett kontrollprogram för utgående vatten från dagvattensystemet. Även sediment i Verkaån provtas. Resultatet från provtagningarna sammanställs löpande i årsrapporter och ska utvärderas efter några års drift för att ge svar på om Verkaåns ekologi riskerar att påverkas av dagvattenutsläppet.

Utloppet från Verkadammarna, strax innan vattnet når Oxundasjön. Foto: Sigtuna Vatten & Renhållning.
Utloppet från Verkadammarna ansluter till Verkaån strax innan den mynnar ut i Oxundasjön. Foto: Sigtuna Vatten & Renhållning.

FAKTA

Typ av anläggning: Flerstegslösning: större dagvattendammar med oljeavskiljning, mindre dagvattendammar, överdämningsytor
Anläggningsår: 2008
Ägare: Sigtuna Vatten och Renhållning AB
Projektör: WSP
Avrinningsområde: Ca 124 ha med mestadels hårdgjorda trafikerade ytor, gator, depåer och områden för lastning.
Recipient: Verkaån och Oxundasjön